Jag är ju ett Örjan-fan, men på sistone har han faktiskt inte varit sig lik! Har suttit och svurit hela sommaren och hösten över att han kör bort häst efter häst. Ibland beror det förvisso på att hästen inte är i toppform, men det är mer än en gång som han har tagit märkliga beslut i loppen under de senaste månaderna.

Däremot håller jag inte med om att andra kuskar inte hyllas för sina styrningar. Kan passa på att framhålla Adielsson och Jansson som två välkända exempel. Erik är en slipad taktiker och, liksom Örjan, snäll med hästarna. Torbjörn lyckas ofta i skymundan få hästarna att prestera maximalt. Ofta räcker inte materialet till mer än en pall-/prisplacering, men det är gott så. I dag på Sundbyholm fixade han (och jag) plats på en häst spelad till 98 gånger vinnare (och 0 % på V64...) från spår fem i volt. Hästen kanske var i toppslag, jag vet inte, men det är knappast någon slump att Tobbe lyckas platsa med högoddsare gång på gång på gång.

Nå, slut på hyllningarna!